Referat: Styra mot nya utmaningar

De nuvarande styrmetoderna inom skola, socialtjänst, vård och omsorg leder ofta snett. Det konstaterade såväl forskare som praktiker på konferensen Styra och leda framtidens välfärd. För att styrsystemen verkligen ska göra att elever lär sig mer i skolan och patienter får bättre vård måste rätt saker mätas. Och för att ta reda på vad som är rätt behöver kunskapen hos personal och brukare tas bättre tillvara.

Välfärden står inför stora utmaningar. Människor lever allt längre, vilket innebär att färre arbetar i förhållande till de som inte gör det. Därmed blir det allt svårare att försörja den offentliga sektorn, både vad gäller pengar och personal. Denna framtidsbild gör frågan än mer brännande: Hur vi kan få ut så mycket välfärd som möjligt ur de krympande resurserna?

Hittills har svaret varit att använda styrmodeller hämtade från näringslivet, kända under samlingsbegreppet New Public Management. Det handlar bland annat om ökad konkurrensutsättning, mindre resultatenheter, standardiserade rutiner och fokus på mätbara resultat.

Parallella verkligheter
Ett av syftena med konferensen var att utvärdera hur styrnings- och ledningssystemen i kommuner och landsting fungerar. Sådär, var den samlade bilden som forskare och praktiker gav. Till viss del verkar styrsystemen ha fått ett eget liv, som existerar parallellt med den verklighet som välfärdens personal möter i sitt dagliga arbete.

– Det finns en tendens att det blir som en karta, som är något annat än verkligheten, säger Tina Forsberg Kankkunen, forskare vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Flera studier pekar på chefernas stora betydelse för att kunna skapa en god arbetsmiljö och nå bra resultat. Utifrån sin forskning om kommunala chefers arbetssituation konstaterar Tina Forsberg Kankkunen att de centrala HR-, IT- och ekonomiavdelningar, som är tänkta att stötta verksamheterna, istället ofta uppfattas som skapare av ytterligare administration.

Den bilden bekräftas av flera andra talare och deltagare. Många chefer uppfattar att de får dubbla budskap uppifrån. Å ena sidan visar all forskning att ett närvarande ledarskap där personalen upplever delaktighet och inflytande är en uppenbar friskfaktor. Å andra sidan möter chefer stora krav på att återrapportera, att införa nya standardiserade rutiner och genomföra nya projekt. Något som inte ger mycket tid över för att möta och stödja sina medarbetare i den dagliga verksamheten. Särskilt inte för den som ansvarar för fler än 30 anställda, vilket visat sig vara vanligt inom kvinnodominerade sektorer.

Mätmetostyraoledabildingela170der som drar snett
En annan viktig fråga är om rätt saker mäts och belönas. Fungerar ersättningssystemen som en stimulans för de professionella att ge bästa möjliga bemötande och service, utifrån varje individs behov? På många håll är svaret tyvärr nej, menar Ingela Thylefors, lednings- och organisationsforskare vid Göteborgs universitet. Och när mätmetoder missar målet tenderar det att minska personalens vilja och förmåga att prestera.

– När man bryter ner politiska mål till pinnar trivialiserar man arbetet, och drar undan mattan för motivation och engagemang.

Så vad behöver förändras? Hur ser vägen framåt ut? Att en gång för alla hitta det perfekta styrsystemet för de komplexa verksamheter som välfärden utgörs av är omöjligt, konstaterade flera talare. Snarare handlar det om att skapa lyhörda organisationer. Att i högre grad anpassa styrsystemen så att de främjar verksamhetens mål utifrån förutsättningarna på varje plats, i varje tid.

Mot en styrning grundad på tillit
styraoledabildanneli170Förändringarna verkar redan vara på gång. Statssekreteraren Annelie Roswall Ljunggren berättade under konferensen om hur regeringen håller på se över styrningen av den svenska statsförvaltningen. Och flera organisationer runt om i landet har börjat vrida om sina styrsystem.

Ale kommun är ett exempel. Hittills har i stort sett samtliga tjänstemän som jobbar med styrning på central nivå haft i uppdrag att ägna sig åt ekonomistyrning. Det ska balanseras upp framöver, så att styrningen även inbegriper de sociala och ekologiska målen.

– Om skolresultaten blir för dåliga så måste vi styra på det, på samma sätt som om vi hade fått ett dåligt ekonomiskt resultat, säger Björn Järbur, kommunchef i Ale kommun.

I Dals Ed har kommunfullmäktige sedan ett år tillbaka börjat tillämpa en mer tillitsbaserad styrning. Numera formuleras uppdragen till verksamheterna på ett mer övergripande sätt, berättar Lars Hustoft, ekonomichef.

– Tidigare upprättade man konkreta uppdragsbeskrivningar direkt till verksamheterna. Till exempel att vi skulle ha trafikinformation för barn på lågstadiet, eller hur många böcker biblioteket skulle låna ut. Nu handlar det mer om vilket håll man ska sträva åt, och så är det upp till varje verksamhet att möta upp det. Det gör att man kan äga sitt eget arbete, vilket ger ökad handlingskraft och trygghet.

Vill ta tillvara kunskap på alla nivåer
Malena Ranch, landstingsråd i Uppsala län, tror att det behövs en ökad dialog mellan olika nivåer i organisationen.

– Vi är till exempel på gång med att förbättra vården för kroniskt sjuka patienter. För att kunna bryta ner målen och bestämma hur vi ska göra måste vi vara överens om vad som är en bättre vård. Och där behöver vi involvera fler, både chefer i primärvården, personal och patienter.

En utgångspunkt för konferensen var frågan ”Är idéerna bakom New Public Management på väg bort?”. Svaret verkar vara både ja och nej. Beslutsfattare på olika nivåer behöver även i fortsättningen verktyg för att kunna kontrollera, följa upp och jämföra sina verksamheter. Men styrsystemen behöver av allt att döma utvecklas och hitta andra former.

Text: Fatima Grönblad
Foto: Dido Papatheodorou, Niklas Maupoix