Tillit i vågskålen mellan kontroll och lärande

Både debatten om hur vi skall styra de offentliga verksamheterna, och vilken funktion styrningen skall ha, verkar vara evig. Argument om behov av ökad kontroll varvas med andra argument som lyfter fram att styrningen skall stödja ökat lärande i organisationerna. Olika styrlogiker för att skapa effektivitet har dessutom avlöst varandra under de senaste decennierna. Från en stark tro på planering, regler och byråkrati till marknadsmodeller där den osynliga handen på en marknad förväntas skapa effektivitet. Flera forskare menar dessutom att logikerna egentligen inte alls avlöst varandra utan snarare att de idag lever parallellt och därmed skapar osäkerhet och inte minst ökad administration.

Debatten om de mer företagsliknande styrmodellerna (så kallad New Public Management) intensifierades i samband med senaste riksdagsvalet och ledde så småningom till två utredningar. Dels den just avslutade och omdebatterade välfärdsutredningen, dels den pågående Tillitsdelegationens arbete. Fokus i den förstnämnda var driftsformer där privata aktörers roll och möjligheter diskuterades och i den andra ligger fokus på styrningens funktion och utformning. I fokus för detta tema står den sistnämnda utredningen och de utmanande frågorna om styrning.

Vad menas egentligen med tillit och vem är det vi skall ha tillit till? Hur fungerar tillit i en hårt lagreglerad verksamhet som både kommuner och landsting agerar inom? Den tidigare debatten handlade mycket om att professionerna skulle stärkas – hur står det i paritet med en allt mer detaljerad lagstiftning?

Session 1:
Tillitsbaserad styrning i praktiken – möjligt eller omöjligt?
9/1 13.00 – 15.30 (inkl en paus)

Vid den förra konferensen 2016 var en av slutsatserna att det behövs mer tillit än styrning i offentlig sektor. Ett halvår efter konferensen tillsatte regeringen Tillitsdelegationen och denna session tar sin utgångspunkt i deras arbete och under sessionen får vi en fördjupad inblick det arbete som genomförts. Allt från att tydligare förstå begreppet tillit och den problembild som föranledde delegationens arbete till vilka erfarenheter de tolv försöksverksamheterna i kommuner och landsting dragit. Lagom till konferensens genomförande skall nämligen försöksverksamheterna ha avrapporterat sina resultat.

Hur förväntas verksamheter hantera både etablerade, och i många fall legala, formella regelverk och ökade förväntningar på en styrning mer byggd på tillit som bidrar till lärande? Vilka möjligheter finns det att praktiskt lyckas vända utvecklingen? Forskaren Louise Bringselius, tillika forskningsledare hos Tillitsdelegationen, vägleder oss genom sessionen och kombinerar forskningsinsikter med jordnära inblickar i praktiken.

Session 2:
Styrsystems flexibilitet och möjlighet till effektivitet

10/1 9.15 – 11.30 (inkl en paus)
Moderna offentliga organisationer förväntas hantera en allt mer komplex verklighet där medborgares förväntan på service skall balanseras mot begränsade ekonomiska ramar. Samtidigt står kommunens kärnverksamheter, och dess lokala chefer, i centrum när det gäller att hantera utmaningar i skolan, äldrevården, migrationen och, i många kommuner, förväntningar om en effektiv stadsbyggnad. Oftast är dessa verksamheter organiserade separat från varandra med egna politiska nämnder. Är det ändamålsenligt med de utmaningar vi idag har att lösa?

En kommuns styrsystem syftar till att stödja förverkligandet av mål och dessa har i många kommuner blivit allt fler. Även om kommuner har en lagstadgad självständighet har den lokala styrningen också utmanats av allt mer statlig styrning framförallt via lagstiftning. I både skolan och vården berör denna lagstiftning direkt enhetschefer. Risken för överlappning i styrningen i vissa fall, och motstridighet i andra, blir överhängande.

Denna session tar sin utgångspunkt i en pågående studie (Cäker, Siverbo och Åkesson) som berör chefers upplevelse av styrning i en större offentlig organisation och en motsvarande privat organisation. Upplever cheferna ovanstående utmaningar och hur hanterar de dem i så fall? Hur sker ansvarsutkrävande i ett överdoserat styrningslandskap? Möjliggör styrningen ett lärande som stödjer problemlösning? Vad kan vi lära av skillnader mellan privat och offentlig sektor?

Vi får under sessionen också ta del av erfarenheter från ett projekt inom skolan som krävt samarbete över förvaltningsgränser – vilka lärdomar finns att dra för att utveckla styrningen för framtiden?

Programmet kommer successivt att uppdateras.